Stefans musik
DE KOMMER E LIDA KRABBA Musikkassett
Bokenäsets Ådra BÅMC 9111 Inspelningsår: 1990 Utgivningsår: 1991
Medverkande: Bokenäsets Ådra
DE KOMMER E LIDA KRABBA
De kommer e lida krabba
å kravlar å går
å kravlar å går
å tar va ho får
Pip!
/Efter Anna Lindgren, född 1901, Göteborg. En lek för små barn. Man kryper med fingrarna över barnets armar och ben och vid Pip! sätter man ett finger i magen./
DU A JÄ Å VI TO
Du å jä å vi to,
sejla i e träsko
Träskon va välva,
du å ja i älva
När vi kom te Engeland,
mötte vi en spelleman
Spelleman han spelte på fela si
/:Oa, oa, har du ont i skoa,
eller har du ont uti böxelomma di?:/
/Efter Magnus Thörnblad, Arvika, född 1947 i Hunnebostrand. Melodin är vanlig i Västsverige och Norge./
LILLE LASSE LÅ Å GRÅD
Lille Lasse lå å gråd,
borte va hans lille båd
Gråd inte lille vän,
båden får du snart igen,
lastad me store torsk å laxar
Efter Martin Martinsson, född 1913, Svineviken, Orust/
RO RO TILL FISKESKÄR
Ro, ro till fiskeskär,
hur många fiskar får vi där?
Laxen fet, skäddan bred,
torsken grå och sillar små
och en ål så lång som så
/Efter Julia Olsson, 1891-1977, Kungsviken, Orust/
GÖR DEJ INTE SÅ BRE
Gör dej inte så bre'!
sa ål'n te skädda
/Ordstäv från Orust/
FISKAREVISA
Ä de nån ida', som fesk vill ha?
Torsk eller vitling, bara säj ifrå'
Torsken han ä go, jammen ä han så,
han e feskad på långgrunna etter klocka' två
Å jänke du, å jänke du, å jänke du å jejja,
jänke du, å jänke du, å jänke du å jejja
Fesken han ä go, jammen ä han så,
han ä feskad på långgrunna etter klocka' två
/Efter Ernst Utter, född på 1890-talet, Dals Långed, som lärde sig visan som barn av sin mormor/
ALLEMANNATJAFS
Allemannatjafs uti Fiskalmanajka,
allemannatjafs uti Bingabångaby
Hej skudderej skuddemmpenstumpen,
hej skudderej skudderullanlej
Kläderna vi bära på,
de är från Kinamo
Tjipp tjapp, tjipp tjapp, Kinamo
Danmark e mitt fosterland,
snackar tyska som en fransman,
fast min far var engelsman
Ava, atala tjava,
åtala tjava i Kinamo
Tjoho!
/Sånglek som finns i många olika versioner. Denna är från Uddevallas södra delar på 1950-talet och används ofta som klappramsa/
BY BY BARNA
By by barna,
katten hänger i garna
Mor mal gryna,
far slaktar svina
Syster går i apelgård,
plockar äpplen i en skål
Bocken går i lunden,
äter gräs med munnen
/Efter Doris Johansson, Klädesholmen, född 1926 i Hälleviksstrand, Orust. Denna vaggvisa har varit mycket vanlig i Bohuslän/
SÅ TJÄNTE JAG MEJ
Så tjänte jag mej hos en goder man,
så gav han mej en gård
En liten tid jag tjänte hos han,
så frågte jag vad gården skulle heta
- Å gården hette Vi å Vintomvi
å Vintom-daliom-siom-siom
Så tjänte jag mej hos en goder man,
så gav han mej en häst
En liten tid jag tjänte hos han,
så frågte jag vad hästen skulle heta
- Å hästen hette Harkel å Parkel,
å gården hette Vi å Vintomvi
å Vintom-daliom-siom-siom
Så tjänte jag mej hos en goder man,
så gav han mej en ko
En liten tid jag tjänte hos han,
så frågte jag vad koa skulle heta
- Å koa hette Milli å Malli,
å hästen hette Harkel å Parkel,
å gården hette Vi å Vintomvi
å Vintom-daliom-siom-siom
Så tjänte jag mej hos en goder man,
så gav han mej en gris
En liten tid jag tjänte hos han,
så frågte jag vad soa skulle heta
- Å soa hette Rulti å Kulti,
å koa hette Milli å Malli,
å hästen hette Harkel å Parkel,
å gården hette Vi å Vintomvi
å Vintom-daliom-siom-siom
... så gav han mej ett får ...
- Å fåret hette Trippi å Trappi ...
... så gav han mej en höna ...
- Å höna hette Hona å Hana ...
... så gav han mej en gås ...
- Å gåsen hette Hänga å Slänga ...
... så gav han mej en piga ...
- Å pigan hette Slabberidaska ...
Så tjänte jag mej hos en goder man,
så gav han mej en käring
En liten tid jag tjänte hos han,
så frågte jag vad käringa skulle heta
- Å käringa hette Vrångelimaska,
å pigan hette Slabberidaska,
å gåsen hette Hänga å Slänga,
å höna hette Hona å Hana,
å fåret hette Trippi å Trappi,
å soa hette Rulti å Kulti,
å koa hette Milli å Malli,
å hästen hette Harkel å Parkel,
å gården hette Vi å Vintomvi
å Vintom-daliom-siom-siom
/Efter Göran Hagvall,född 1946, Göteborg, som lärt sig visan på Orust, där han var sommarbarn/
KUNG ÔRRE
Kung Ôrre han skulle te gästabudet fara
Han hade inga stövlar att på sig taga,
för stövlarna de hängde på liljegren
För de töppelita tå, för de svennerna små,
de sjöngo så pass vackert om kung Ôrre
... byxer ... byxera ...
... skjorta ... skjorta ...
... mössa ... mössa ...
/Efter Lena Larsson, 1882-1967, Ytterby, Bohuslän/
SJUSTIARN
/:En två å tre fyr å fem å sex å sju,
sju sex fem fyra tre två å en:/
/:Den låter bra, den ska vi ta,
den ska vi dansa te messommerda':/
/:Kaffe å brännvin å toddyar å te,
töser å pojkar ska också vara me:/
/:Den låter bra, den ska vi ta,
den ska vi dansa te messommerda'"
/Sånglek efter Julia Olsson, 1891-1977, Kungsviken, Orust/
ANNA-KAJSA
/: Anna-Kajsa, Anna-Kajsa,
varför dansar du så?
Ja kan'te hjälpa't, ja kan'te hjälpa't,
ja har så ont i min tå!:/
/:Varför dansar du så?
Ja har så ont i min tå!:/
/:Hans i Hösselästen, Hans i hösselästen,
varför haltar du så?
Ja e då tvungen, ja e då tvungen,
ja har så ont i e tå!:/
/:Varför haltar du så?
Ja har så ont i e tå!:/
/Efter Ludvig Johansson, Norra Grundsund. Vers 2 från Orust/
hösselästen = strumplästen
Å INTE SÖRJER JA FÖR MINA BARN ÄR SMÅ
/:Å inte sörjer ja för mina barn är små:/
/:för pojken han kan krypa,
och tösa ho kan gå
Hej sjung hopp å hej falleralla,
hej sjung hopp å hej fallera:/
/Efter Olaus Olsson, 1852-1944, vissamlare från Valla, Tjörn/
HÖNSAFÖTTER
Hönsafötter å gulerötter,
å halsen av en svane
Den som lugger små jänterne,
han har en fryktelig vane
Luri, luri, lurva,
spille litt på slurva
Lockeline när sola skiner,
på jungfru Mari gullsko
/Efter Ingela Hasselberg, född 1947, Göteborg. Denna variant uppvisar ett tydligt norskt inflytande/
Jungfru Mari gullsko = käringtand
SKADA HU SIDDER PÅ LAGÅRDSTAG
Skada hu sidder på lagårdstag
å snattrar med sine fem döttrar
Vart ska vi no fare ida',
i fryser om vare små fötter
Vi ska f are te Dannemark!
å köbe skor för e halver mark
te den barefötte Olle
/Efter Martin Martinsson, född 1913, Svineviken, Orust/
BYSSAN LULL, KOKA GRYTA FULL
/:Byssan lull, koka gryta full,
där kommer tre sultne måvar:/
Den ene va halt, den andre va skack,
den tredje va surbent i låra
/Variant från Tjörn/
måvar = måsar
skack = sned
surbent = med svaga ben
PRÄSTEN Å KÄRINGA
Prästen han tog sin store bog
å satte sej te å läsa
Käringa tog sin knaggete påk,
slog prästen åver näsa
Prästen wack å näsa sprack,
de ble ett fasligt käringaskratt
- Här ska du ha, din svarte bulvan,
som inte lär barna å läsa!
Prästen han tog sin store båd
å rodde ut på havet
Käringa tog sitt bagetråg
å rodde efter i tråget
Tråget sprack å käringa sack,
de ble ett fasligt prästeskratt
Då sa ho: - Ta di kroggete tann
å hogg mej i röva å dra mej i lann!
/Skämtsam vaggvisa, som har förekommit över hela Bohuslän i olika varianter. Den här lär komma från norra Bohuslän/
BYSSAN LULLAN LULLAN LEJ
Byssan lullan lullan lej,
kommer sotar'n tar han dej,
stoppar dej i säcken
å kastar dej i bäcken
/Efter Doris Johansson, Klädesholmen, född 1926 i Hälleviksstrand, Orust/
CHOKELA Å BULLAR
Du ska få chokela å du ska få bullar
Du ska få ligga på armen å rulla
Du ska få följa me till kinematografen
Du ska få följa med till Strömstad på bal
- Raj dadi ra dadi dadi dadi rajda
Ra dadi ra dadi da dadi rajda
Raj dadi ra dadi dadi dadi rajda
Ra dadi ra dadi rajdaj da -
Du ska få sockertöj å du ska få lade
Du ska få ligga på stora, tjocka mage
Du ska få följa me till Strömstad å bade
Du ska få följa med på kinematobläng
/Efter Ida Bergstedt, Göteborg, född 1906 i Bokenäs
kinematografen = biografen
sockertöj = godis, snask
lade = choklad
AMANDA SLÄNG
Amanda släng, släng, släng
har fått en säng, säng, säng
och fyra stolar och ett bord
och en kommod, mod, mod
Och en schäslong, slong, slong
som är så lång, lång, lång
att fyra herrar kan få plats där
på en gång, gång, gång
/Efter syskonen Allan, Astrid, Vera, Edith och Inez Svensson, födda 1912-1923, från Majorna i Göteborg/
PÅLARVISA eller ETTAN KOMMER
Ettan kommer, tjong falleralla la, hala på,
tvåan slår, tjong falleralla la, hala på
Trean kommer, tjong falleralla la, hala på,
fyran slår, tjong falleralla la, hala på
osv
/Arbetsvisa efter Bror Andersson, Uddevalla, född på Flatön. Bror har berättat att hans pappa brukade sjunga den för honom medan han gungade sin son på foten/
KÄRINGA SOM BOR INUNDER
Käringa som bor inunder
säger att det luktar dunder
Dunko, dunko, hon säger att det luktar dunder
Käringa som bor oppöver
säger att det pöser över
Dunko, dunko, hon säger att det pöser över
Käringa som bor i mitten
säger att hon rör i kitteln
Dunko, dunko, hon säger att hon rör i kitteln
Käringa som bor på tvärsa
säger att det luktar bärsa
Dunko, dunko, hon säger att det luktar bärsa
/Efter syskonen Svensson från Göteborg. De två sista verserna är tilldiktade av Jon Johnsson, född 1982, Ljungskile/
DÄR SATT EN LITEN FÅGEL
Där satt en liten fågel i päronaträ,
å sjongde så många vackra viser
Om inte mina ongar e snäller å tir,
ja då får dom smaka på riset
Ack du lille fågel sjong inte så,
för mina små ongar dom ä snälla ändå,
å dom får inte smaka på riset,
å dom får inte smaka på riset
/Efter Ruth Ljungberg, född 1922, Öckerö, Bohuslän/
BRO BRO BRÄNNA
Bro bro bränna,
klockan ringer elva
Kejsaren står på sitt höga majestät
så vit som snö, så svart som sot
Fallefalle krigsman,
döden skall du vinna,
den som försten faller i
den svarta svarta grimma
/"Bro bro bränna " är känd som lek sedan medeltiden och har funnits i många olika versioner i Norden. I övriga Sverige är den vanligaste numera den som börjar "Bro bro breja, stockar å stenar", men i Bohuslän har den här varianten varit vanligast. Liknande varianter finns också i Norge och Danmark./
VI KOMMA IFRÅN RIARA
Vi komma ifrån Riara, Riara, Riara,
vi komma ifrån Riara, aske daske da.
Vad har ni här att göra, ...
Vi söka en av sönerna, ...
Vad ska den sonen heta, ...
Jo han ska heta ...
Ni får ej ta vår ...
Då ringer vi polisen, ...
Då får ni väl ta honom, ta honom, ta honom
Då får ni väl ta honom, aske daske da
/Den här sångleken har varit vanlig på skolgårdar och lekplatser under hela 1900-talet och leks fortfarande på många ställen. På senare tid har det tillkommit nya verser, där man hotar med polisen, Pippi, Tarzan, Bamse eller vad man kommer på./
NIE ONE BEDD
Nie one bedd,
loppa, lus och gnedd
Hängelus och flängelus
och grålus och blålus
och fladelus och flottar
/Ramsa från Orust, i vilken nio olika namn på loppor och löss nämns/
one = onda
bedd = bett
KANARIEFÅGELN
Nu går jag hem och ger kanariefågeln frö,
för den stackar'n kan ju sitta där och dö
Han kan inte säga snaps
och han kan inte säga brö'
Nu går jag hem och ger kanariefågeln frö
Adjö!
/Efter syskonen Svensson, Majorna, Göteborg/